onsdag 31 december 2008
tisdag 30 december 2008
Yule och NyÅr(k)
Nu är glada julen slut. Slut, slut, slut (läses ej på engelska, please). Julgranen är bortstökad och alla pumlor och allt pynt undanpackat. Grannen har också ställt ut sin gran såg jag. Med belysningen kvar... Smart.
Själv är jag nyss hemkommen från lite mellandagsshopping. Fick ledigt halva dagen idag, då det vankades besök från Capten D med familj. En julklappströja från Free People (härlig affär, synd bara att inget annat än namnet är "free") byttes - och eftersom de har rea så fick jag med mig det dubbla hem. Sweet.
Julen var väldigt mysig. God mat, tomtebesök - och snö! Vi hade snö. Inte illa. Kära Syster hade fixat Kalle och KarlBertil Jonssons Julafton på skiva, så julen blev nästan helt perfekt. När introt till KarlBertil började spela, och vi satt där, inklämda i soffor och fåtöljer, mätta och belåtna, ja; då var det JUL.
Somsagt, Tomten kom och hälsade på en sväng också. Trevlig karl, det där. Jag fick mer juklappar än jag förtjänat. Såå snäll har jag inte varit i år!
Tack för alla fina julkort och julklappar, people!
Dags att fundera ut eventuella nyårslöften. Jag gör det på arbetstid i morgon tror jag. Funderar alltså. Eller ja; lovar också (om det nu blir några löften vill säga), jag jobbar nämligen.
Vi ska ha F.F.
Oh yeah.
Själv är jag nyss hemkommen från lite mellandagsshopping. Fick ledigt halva dagen idag, då det vankades besök från Capten D med familj. En julklappströja från Free People (härlig affär, synd bara att inget annat än namnet är "free") byttes - och eftersom de har rea så fick jag med mig det dubbla hem. Sweet.
Julen var väldigt mysig. God mat, tomtebesök - och snö! Vi hade snö. Inte illa. Kära Syster hade fixat Kalle och KarlBertil Jonssons Julafton på skiva, så julen blev nästan helt perfekt. När introt till KarlBertil började spela, och vi satt där, inklämda i soffor och fåtöljer, mätta och belåtna, ja; då var det JUL.
Somsagt, Tomten kom och hälsade på en sväng också. Trevlig karl, det där. Jag fick mer juklappar än jag förtjänat. Såå snäll har jag inte varit i år!
Tack för alla fina julkort och julklappar, people!
Dags att fundera ut eventuella nyårslöften. Jag gör det på arbetstid i morgon tror jag. Funderar alltså. Eller ja; lovar också (om det nu blir några löften vill säga), jag jobbar nämligen.
Vi ska ha F.F.
Oh yeah.
söndag 28 december 2008
fredag 26 december 2008
Blond, blondare, blondast...
Några citat från hela Sveriges favoritblondin.
"Jag måste bara tillägga en sak, Karl Bertil Jonsson! När ska man sluta sända den där kommunistskiten egentligen? Snart gör jag min egna tecknade kapitalistserie om mig själv." Blondinbella spending cash" ska den heta."
"Jäklar vad ni tog åt er av Karl Bertil Jonsson inlägget! Härligt att en tjuv kan väcka så mycket uppmärksamhet. Karl Bertil Jonsson är ingen hjälte, för man gör inga goda gärningar genom att stjäla andras paket. God gärningar gör man genom att köpa julklappar för sin egna ekonomi och ge bort till dom som förtjänar. Tage Danielsson som har skrivit Karl Bertil Jonsson var en extrem socialist och det märks tydligt. Och jag ogillar att julafton ska förknippas med en konstig förvrängd bild av att stora tjocka kapitaliser suger ut fattiga. Hela julafton bygger på konsumtion och konsumtionen får världen att gå runt! Vill Karl Bertil hjälpa de fattiga får han tjäna sina egna pengar som han kan få köpa julklappar för, inte romantisera begreppet stöld som om det skulle vara något positivt."
Vad ska man säga?
Jag svarar med ett citat från den omnämnda Sagan om Karl-Bertil Jonssons Julafton;
"Far rykte till och slet blicken från TV-rutan.
"Vad sa du att du gjorde sa du?"
"Jag gav fasters porslinstallrik till en fattig."
"Är du inte klok, pojke!"
"Jag har tagit en massa andra paket också från rika människor och givit dem åt fattiga människor."
"Va?! Jag har närt en kommunist vid min barm!"
Tyko Jonsson hörde till dem som tror att alla som frivilligt ger bort någonting är kommunister. "
Enough said.
"Jag måste bara tillägga en sak, Karl Bertil Jonsson! När ska man sluta sända den där kommunistskiten egentligen? Snart gör jag min egna tecknade kapitalistserie om mig själv." Blondinbella spending cash" ska den heta."
"Jäklar vad ni tog åt er av Karl Bertil Jonsson inlägget! Härligt att en tjuv kan väcka så mycket uppmärksamhet. Karl Bertil Jonsson är ingen hjälte, för man gör inga goda gärningar genom att stjäla andras paket. God gärningar gör man genom att köpa julklappar för sin egna ekonomi och ge bort till dom som förtjänar. Tage Danielsson som har skrivit Karl Bertil Jonsson var en extrem socialist och det märks tydligt. Och jag ogillar att julafton ska förknippas med en konstig förvrängd bild av att stora tjocka kapitaliser suger ut fattiga. Hela julafton bygger på konsumtion och konsumtionen får världen att gå runt! Vill Karl Bertil hjälpa de fattiga får han tjäna sina egna pengar som han kan få köpa julklappar för, inte romantisera begreppet stöld som om det skulle vara något positivt."
Vad ska man säga?
Jag svarar med ett citat från den omnämnda Sagan om Karl-Bertil Jonssons Julafton;
"Far rykte till och slet blicken från TV-rutan.
"Vad sa du att du gjorde sa du?"
"Jag gav fasters porslinstallrik till en fattig."
"Är du inte klok, pojke!"
"Jag har tagit en massa andra paket också från rika människor och givit dem åt fattiga människor."
"Va?! Jag har närt en kommunist vid min barm!"
Tyko Jonsson hörde till dem som tror att alla som frivilligt ger bort någonting är kommunister. "
Enough said.
onsdag 24 december 2008
tisdag 23 december 2008
Dan före...
Ute är mörkt. Snön ligger fortfarande vit och isen på vår uppfart är blänkande svart.
Huset är tyst sånär som på lite klassisk julmusik som strömmar från min dator. Folket är downtown och hunden sover.
Skinkan är gjord, pepparkakscheesecaken står och "saftar till sig" i kylen, granen simmar i julklappar och jag knöt just fast en röd rosett runt hundens halsband.
We're ready.
Christmas; bring it!
Till Er Alla,
ni vet att jag saknar er.
Jag önskar inget hellre
än era julkramar.
Huset är tyst sånär som på lite klassisk julmusik som strömmar från min dator. Folket är downtown och hunden sover.
Skinkan är gjord, pepparkakscheesecaken står och "saftar till sig" i kylen, granen simmar i julklappar och jag knöt just fast en röd rosett runt hundens halsband.
We're ready.
Christmas; bring it!
Till Er Alla,
ni vet att jag saknar er.
Jag önskar inget hellre
än era julkramar.
söndag 21 december 2008
3 days left, right?
Ja, det blev en Snow Day i fredags. Skolan inställd, affärer stängde tidigt. Det kom nog en-två deciemeter här. Four inches in Central Park.
Jag som var ledig trotsade snön (ok, det hade inte ens börjat snöa då) och begav mig till tåget. Från GST tog jag tuben till Union Square. När jag eskalerade från tunnelbanevärlden var världen vit. Det fullkomligt vräkte ner snö.
- Lustigt hur fruset regn kan göra mig så otroligt glad. Barnsligt glad. Jag förstår fortfarande inte hur alla människor jag mötte - många med paraply (felfelfel, det får man ju inte ha när det snöar. Snö ska man ha i håret och på ögonfransarna. Regnar det är det ju en helt annan sak. Men let me remind you people; det snöade.) - kunde se så allvarliga ut. Själv gick jag runt med ett fånigt leende och tänkte; "det snöar ju i New York, damnit!"
Efter att jag köpt, vad jag tror och hoppas, riktigt bra julklappar mötte jag upp med Johan. Vi vandrade ner till East Village och ett café jag scoutat rätt på. Yaffa. Dit ska jag ta alla som kommer hit och hälsar på. Klockren Kitsch, gott kaffe och mysig personal.
"Du är mysig", skrev vi på checken till servitrisen. Hon var mysig.
Nu är alla klapparna wrappade och lagda under den ack-så-härligt-barrande-granen. De är till och med framdaragna, tittade på, skakade på och tillbakalagda.
"Neeej, jag tänkter inte säga vad det är..!"
Jag tänkte gå på bio idag. Det regnar. Vi får se hur det blir.
- Och Annika - Tacktacktack för kortet! :D
Jag som var ledig trotsade snön (ok, det hade inte ens börjat snöa då) och begav mig till tåget. Från GST tog jag tuben till Union Square. När jag eskalerade från tunnelbanevärlden var världen vit. Det fullkomligt vräkte ner snö.
- Lustigt hur fruset regn kan göra mig så otroligt glad. Barnsligt glad. Jag förstår fortfarande inte hur alla människor jag mötte - många med paraply (felfelfel, det får man ju inte ha när det snöar. Snö ska man ha i håret och på ögonfransarna. Regnar det är det ju en helt annan sak. Men let me remind you people; det snöade.) - kunde se så allvarliga ut. Själv gick jag runt med ett fånigt leende och tänkte; "det snöar ju i New York, damnit!"
Efter att jag köpt, vad jag tror och hoppas, riktigt bra julklappar mötte jag upp med Johan. Vi vandrade ner till East Village och ett café jag scoutat rätt på. Yaffa. Dit ska jag ta alla som kommer hit och hälsar på. Klockren Kitsch, gott kaffe och mysig personal.
"Du är mysig", skrev vi på checken till servitrisen. Hon var mysig.
Nu är alla klapparna wrappade och lagda under den ack-så-härligt-barrande-granen. De är till och med framdaragna, tittade på, skakade på och tillbakalagda.
"Neeej, jag tänkter inte säga vad det är..!"
Jag tänkte gå på bio idag. Det regnar. Vi får se hur det blir.
- Och Annika - Tacktacktack för kortet! :D
torsdag 18 december 2008
Ett stort glas mjölk
och en hög pepparkakor.
Ur högtalarna strömmar julmusik och en upptejpad (...) ljusslinga sprider ljus från väggen vid sängen.
Jag och kidsen har bakat pepparkakor nu i afton. Gubbar, gummor, granar, renar, en rumpa, grisar och en och annan stjärna. Bara snön som fattas nu!
- Men i morgon kommer den kanske. Det blir möjligen rent utav en "Snow Day"; en dag då man måste cancel allt. Skolan stänger och allt blir allmänt kaotiskt. Det behöver inte ens handla om någon större mängd snö, det är det som är lite lustigt.
En annan sak som fattas är julklappsinköp. Väldigt knapert på den fronten. Jag ska trotsa det utlovade snöovädret i morgon och ta tåget in till Manhattan. Förhoppningsvis lyckas jag skrapa ihop någorlunda dugliga presents till the Family.
Ur högtalarna strömmar julmusik och en upptejpad (...) ljusslinga sprider ljus från väggen vid sängen.
Jag och kidsen har bakat pepparkakor nu i afton. Gubbar, gummor, granar, renar, en rumpa, grisar och en och annan stjärna. Bara snön som fattas nu!
- Men i morgon kommer den kanske. Det blir möjligen rent utav en "Snow Day"; en dag då man måste cancel allt. Skolan stänger och allt blir allmänt kaotiskt. Det behöver inte ens handla om någon större mängd snö, det är det som är lite lustigt.
En annan sak som fattas är julklappsinköp. Väldigt knapert på den fronten. Jag ska trotsa det utlovade snöovädret i morgon och ta tåget in till Manhattan. Förhoppningsvis lyckas jag skrapa ihop någorlunda dugliga presents till the Family.
tisdag 16 december 2008
Yo.
Snart är det jul.
Ju.
På julklappsfronten intet nytt, jag har verkligen kört fast! Måste ta tag i det där. Sitter just nu och sneglar på julegranen (eller sneglar den på mig; jag som inte lagt några paket under dess grenar än?) och lyssnar på julmusik från en Ipod.
Men risk för att låta gammal; men vad fort det går!
Lucian gick i varje fall bra. Riktigt roligt var det! Ingen svimmade, ingens hår brann upp. Ganska lyckat alltså.
Nu ska jag fixa fika åt kiden.
Later, people!
Ju.
På julklappsfronten intet nytt, jag har verkligen kört fast! Måste ta tag i det där. Sitter just nu och sneglar på julegranen (eller sneglar den på mig; jag som inte lagt några paket under dess grenar än?) och lyssnar på julmusik från en Ipod.
Men risk för att låta gammal; men vad fort det går!
Lucian gick i varje fall bra. Riktigt roligt var det! Ingen svimmade, ingens hår brann upp. Ganska lyckat alltså.
Nu ska jag fixa fika åt kiden.
Later, people!
fredag 12 december 2008
Imorgon
blir det lussande. Först med kidsen; jag ska skaka liv i dem medan det fortfarande är någorlunda mörkt ute, sen ska vi duka upp lite lussekatter och pepparkakor och mjölk och kaffe och kila en trappa upp och sjunga. Två sånger blir det, Luciasånger och Midnatt Råder. Sen tog intresset slut. Som tur var kom jag på att yngste herrn kunde göra "moves" till sista sången - vilken hit - annars hade intresset från 1/3 av barnen tagit slut innan vi ens börjat.
Klockan 1pm är det samling i Holy Trinity Church, alldeles väster om Central Park, för Luciakören och kyrkokören och barnkören och solisterna och violinisterna och allt var det är. Dagens Onödigt Vetande: en av solisterna är Sveriges Radios Utrikeskorrespondent.
Linnet är struket, kransen är bunden och i morgonbitti lockas håret. Wish me luck!
"...och då vet man att snart är det Jul."
Klockan 1pm är det samling i Holy Trinity Church, alldeles väster om Central Park, för Luciakören och kyrkokören och barnkören och solisterna och violinisterna och allt var det är. Dagens Onödigt Vetande: en av solisterna är Sveriges Radios Utrikeskorrespondent.
Linnet är struket, kransen är bunden och i morgonbitti lockas håret. Wish me luck!
"...och då vet man att snart är det Jul."
onsdag 10 december 2008
Summary of late events:
Febriga barn.
Väder som går från -8 och snö till +13 och regn på bara några dagar.
Julkortshysteri.
Chipmunken som hälsade på inomhus (jag berättar hela historien senare).
Kaffe.
Escaladekörande.
Luciakörande.
Blodprov.
Trasigt headset och bajs-och limpaätande hund.
Over and Out.
Väder som går från -8 och snö till +13 och regn på bara några dagar.
Julkortshysteri.
Chipmunken som hälsade på inomhus (jag berättar hela historien senare).
Kaffe.
Escaladekörande.
Luciakörande.
Blodprov.
Trasigt headset och bajs-och limpaätande hund.
Over and Out.
söndag 7 december 2008
Nu blåser det så det viner om knutarna. Riktigt kallt är det. Lite snö går att finna på backen också; inte helt fel måste jag medge!
I fredags var jag med L&K på "Cosmopolitan Star Launch", en tävling där de sökt the Next Fun Fearless Female Rocker. Tydligen. Jag hade ingen aning om det hela förrän L undrade om jag ville hänga på eftersom hon hade några gratisbiljetter. So off we went! Det var tre finalister som körde sina låtar, en programledare man kanske borde veta vem det var eftersom han synts på TRL, och sen var det uppträdanden av först Solance Knowles (Beyonces lillasyster) och Natasha Bedingfield.
Den sistnämda var helt otroligt grym. Hon körde nästintill en hel konsert; och vilken röst sen! Klockren och lagomt rå.
Avundsjuk och in awe.
Lördagen är svårslagen. Efter en lång sovmorgon blev det skridskoåkning i Central Park - och ja, det är precis som du förställt dig. Med julmusik i öronen och Manhattans skyskrapor i bakgrunden åker du fridfullt varv på varv med hundra andra glada i decembermörkret.
Efter det åkte vi fem (precis som böckerna, fast utan hunden) ner till Soho och L's lägenhet. Där blev det glöggbygge och mumsande på lussebullar och pepparkakor och annat gott.
Och när vi sitter där, glada, lyssnandes på julmusik och inne på andra glögglaset och femitioelfte pepparkakan, då börjar det snöa.
Klockan 11pm kommer vi på att middag har vi ju inte hunnit med än, och beger oss ut i snöfallet och letar rätt på lämpligt ställe. Vi hamnar på ett übermysigt cafe där de verkar ha ungefär det bästa kaffet som går att få (synd att klockan är så sent då) och beställer lite mackor, italiensk stil.
Söndag. Brunch med L. Vi går på myscafe nr 2 (de ligger dessutom på samma gata) och hittar den där soffan i äkta Friends-stil.
Sen Luciagenrep och kranstillverkning.
Springa.
Tåg.
Hem.
Jobba.
Snart - sova.
I fredags var jag med L&K på "Cosmopolitan Star Launch", en tävling där de sökt the Next Fun Fearless Female Rocker. Tydligen. Jag hade ingen aning om det hela förrän L undrade om jag ville hänga på eftersom hon hade några gratisbiljetter. So off we went! Det var tre finalister som körde sina låtar, en programledare man kanske borde veta vem det var eftersom han synts på TRL, och sen var det uppträdanden av först Solance Knowles (Beyonces lillasyster) och Natasha Bedingfield.
Den sistnämda var helt otroligt grym. Hon körde nästintill en hel konsert; och vilken röst sen! Klockren och lagomt rå.
Avundsjuk och in awe.
Lördagen är svårslagen. Efter en lång sovmorgon blev det skridskoåkning i Central Park - och ja, det är precis som du förställt dig. Med julmusik i öronen och Manhattans skyskrapor i bakgrunden åker du fridfullt varv på varv med hundra andra glada i decembermörkret.
Efter det åkte vi fem (precis som böckerna, fast utan hunden) ner till Soho och L's lägenhet. Där blev det glöggbygge och mumsande på lussebullar och pepparkakor och annat gott.
Och när vi sitter där, glada, lyssnandes på julmusik och inne på andra glögglaset och femitioelfte pepparkakan, då börjar det snöa.
Klockan 11pm kommer vi på att middag har vi ju inte hunnit med än, och beger oss ut i snöfallet och letar rätt på lämpligt ställe. Vi hamnar på ett übermysigt cafe där de verkar ha ungefär det bästa kaffet som går att få (synd att klockan är så sent då) och beställer lite mackor, italiensk stil.
Söndag. Brunch med L. Vi går på myscafe nr 2 (de ligger dessutom på samma gata) och hittar den där soffan i äkta Friends-stil.
Sen Luciagenrep och kranstillverkning.
Springa.
Tåg.
Hem.
Jobba.
Snart - sova.
lördag 6 december 2008
onsdag 3 december 2008
the vice guide to Noth Korea
Har du en lite stund över, kolla in det här
filmen om Nordkorea.
Heeelt galet. Hur kan ett land vara så stuck in the past?
Det är ju farligt.
filmen om Nordkorea.
Heeelt galet. Hur kan ett land vara så stuck in the past?
Det är ju farligt.
måndag 1 december 2008
söndag 30 november 2008
Första Advent
Jag tänder ett litet ljus i min hjärna, eftersom det inte finns några stearinljus till adventsstaken. Så fint det blev.
lördag 29 november 2008
torsdag 27 november 2008
Det är ingen vanlig dag...
- för det är Tildas födelsedag!
Idag bidde Vilda M hela tolv år. Med risk för att låta otroligt gammal, men; var tar tiden vägen?!
Vi som inte är på roadtrip kom nyss hem från Thanksgiving brunch. Hur komparerar man "mätt"? Skulle behöva superlativet där för att beskriva hur jag känner mig. Även om Turkey var det minsta jag åt (den var faktiskt god, inte alls lika torr som kalkon annars kan vara) var det en väldigt mysig afton med hög holiday-faktor. Väldigt god mat, buffé style, och kanske det bästa; efterrättsbordet (correction: "borden"). Jag vill ha en egen chokladfontän, jag skriver det på min julklappsönskelista nu. Sådär. Har någon tomtens mail?
Julpyntat har vi gjort idag också. "En sån dag!"
Nu ska jag lägga mig på sängen och dö av mätthet samt skämmas för all mat Barnen i Afrika inte fick idag. Heller. Men jag tänker ju i alla fall på dem - det kanske blir ett litet plus i karma-kanten?
Idag bidde Vilda M hela tolv år. Med risk för att låta otroligt gammal, men; var tar tiden vägen?!
Vi som inte är på roadtrip kom nyss hem från Thanksgiving brunch. Hur komparerar man "mätt"? Skulle behöva superlativet där för att beskriva hur jag känner mig. Även om Turkey var det minsta jag åt (den var faktiskt god, inte alls lika torr som kalkon annars kan vara) var det en väldigt mysig afton med hög holiday-faktor. Väldigt god mat, buffé style, och kanske det bästa; efterrättsbordet (correction: "borden"). Jag vill ha en egen chokladfontän, jag skriver det på min julklappsönskelista nu. Sådär. Har någon tomtens mail?
Julpyntat har vi gjort idag också. "En sån dag!"
Nu ska jag lägga mig på sängen och dö av mätthet samt skämmas för all mat Barnen i Afrika inte fick idag. Heller. Men jag tänker ju i alla fall på dem - det kanske blir ett litet plus i karma-kanten?
onsdag 26 november 2008
måndag 24 november 2008
lördag 22 november 2008
Så busig man kan vara.
"Har du strömavbrott?"
"- eh, neeej..."
Får man ringa och störa folk på jobbet? Jobbar folk på lördagar, ja då får man det. Tror jag. Har som för mig att någon sagt det till mig någon gång. Eller hittar jag på nu igen? Hm, it's so hard to tell these days.
Men, det verkar vara trevligt folk på Vattenfall måste jag säga!
Hoppas jag inte störde, Elina och Co!
"Kul på jobbet? Mycket avbrott?"
"- eh, neeej..."
Får man ringa och störa folk på jobbet? Jobbar folk på lördagar, ja då får man det. Tror jag. Har som för mig att någon sagt det till mig någon gång. Eller hittar jag på nu igen? Hm, it's so hard to tell these days.
Men, det verkar vara trevligt folk på Vattenfall måste jag säga!
Hoppas jag inte störde, Elina och Co!
"Kul på jobbet? Mycket avbrott?"
I guess it's called November...
Lördag morgon. Yours truly sitter i nattlinne och dricker förmiddagskaffe.
Det blir ingen tur in till Manhattan idag vilket annars vore den vanliga dagordningen för en lördag. Jag var nämligen in igår. På en fredag. "Gujösses"
Svenska Kyrkan har en julbasar, som öppnade igår och håller på fram till och med söndag. Biljetterna till Lucia släpptes till Allmänheten (de som är med i församlingen har tydligen fått köpa tidigare) klockan 11 lokal tid.
Jag kom dit fyra minuter över. Dörrarna var stängada - och det var KÖ. Man hade ju kunnat tänka sig att vi som faktiskt är med i spektaklet skulle kunna få lägga undan biljetter eller något, men nej. En gratisbiljett får vi i varjefall. Dörrarna öppnas, folket strömmar in. In i värmen, julmusiken och glöggdoften. Jag scoutar rätt på biljettförsäjningsbordet och - köar igen - köper fyra biljetter (det är match den 13e...).
Hela lokalen, som inte alls är så stor, är fylld rader av dukbeklädda bord med pynt, pinaler, godis och hantverk. Lussebullar. Pepparkakor. Glögg. Värme.
Och där står jag.
Inte sugen på glögg, inte sugen på fika.
Har kikat på alla bord.
Inga pengar på mobilen, kan därför varken skicka eller ta emot sms eller samtal.
Drar upp dragkedjan och går ut. Kallt ljus och trafik.
Kliver på en buss mot East Village.
Det blir ingen tur in till Manhattan idag vilket annars vore den vanliga dagordningen för en lördag. Jag var nämligen in igår. På en fredag. "Gujösses"
Svenska Kyrkan har en julbasar, som öppnade igår och håller på fram till och med söndag. Biljetterna till Lucia släpptes till Allmänheten (de som är med i församlingen har tydligen fått köpa tidigare) klockan 11 lokal tid.
Jag kom dit fyra minuter över. Dörrarna var stängada - och det var KÖ. Man hade ju kunnat tänka sig att vi som faktiskt är med i spektaklet skulle kunna få lägga undan biljetter eller något, men nej. En gratisbiljett får vi i varjefall. Dörrarna öppnas, folket strömmar in. In i värmen, julmusiken och glöggdoften. Jag scoutar rätt på biljettförsäjningsbordet och - köar igen - köper fyra biljetter (det är match den 13e...).
Hela lokalen, som inte alls är så stor, är fylld rader av dukbeklädda bord med pynt, pinaler, godis och hantverk. Lussebullar. Pepparkakor. Glögg. Värme.
Och där står jag.
Inte sugen på glögg, inte sugen på fika.
Har kikat på alla bord.
Inga pengar på mobilen, kan därför varken skicka eller ta emot sms eller samtal.
Drar upp dragkedjan och går ut. Kallt ljus och trafik.
Kliver på en buss mot East Village.
torsdag 20 november 2008
tisdag 18 november 2008
What the..?
måndag 17 november 2008
fredag 14 november 2008
Good Morning Stories
I en litet hus bor en farbror. Han har bott själv väldigt länge nu. Det är ett fint hus och han trivs så bra, både med huset och livet. Grannarna däremot, de trivs inte så bra med honom; de tycker att han är lite egensinnig. När han grävde upp hela gräsmattan på framsidan av sitt hus för att plantera tomater, ja - då klagade de. "Varför inte plantera grödorna i trädgårdslandet på baksidan huset? Varför inte där?"
- Men där skiner solen inte lika bra, förklarar gubben då. Så är det bara.
Han har inget emot moderniteter och sån där teknologi, men en tv-box har han inte skaffat. Den spretiga TV-antennen på taket tycker fåglarna väldigt mycket om att sitta på. Problemet är bara att han inte får så bra mottagning (vilket inte är fåglarnas fel). Nu har han just varit på loppis och kommer just hem, han kör sin Volkswagen uppför uppfarten. På taket är en gammal sänggavel i metall fastbunden. Den kommer att bli perfekt på taket...
- Men där skiner solen inte lika bra, förklarar gubben då. Så är det bara.
Han har inget emot moderniteter och sån där teknologi, men en tv-box har han inte skaffat. Den spretiga TV-antennen på taket tycker fåglarna väldigt mycket om att sitta på. Problemet är bara att han inte får så bra mottagning (vilket inte är fåglarnas fel). Nu har han just varit på loppis och kommer just hem, han kör sin Volkswagen uppför uppfarten. På taket är en gammal sänggavel i metall fastbunden. Den kommer att bli perfekt på taket...
*
Minns ni den gamle farbror som jobbar i den där vaktkuren? Han som gav mig en bok? Han håller på att skriva ett manus, de ska göra en grej till TV. Så nu håller han alltså på att skriva manus (inte som Isabells...), bygga scenery mm. En bok håller han också på att skriva. Jag håller på att läsa utkastet. ^^*
torsdag 13 november 2008
tisdag 11 november 2008
Veterans Day
Idag är det Canadas motsvarighet till Remebrance Day, kidsen är off school och jag tror vi förväntas hedra alla krigsveteraner idag. Vet bara inte riktigt var jag ska börja.
I lördags var jag in till staden. Det regnade. Och regnade. Det var precis som att vara tillbaka i Vancouver! Har man bara ett paraply och ett par byxor som inte släpar i backen så är man good to go, då klarar man allt. Lite har man i alla fall lärt sig av att bo så nära regnskog (det finns det på Vancouver Island, Gott Folk. Now you know) i två säsonger.
Luciakörövning nummer två är också avklarad. Det är riktigt kul. Det känns dessutom lite extra bra eftersom man ändå inte är hemma, lite svensk tradition och julmys mitt i virrvarret på Manhattan liksom. Jag vet inte om ni tänkt på det, men vi har väldigt fina jul och luciasånger. Jag älskar lyriken.
Det lider mot jul! Nu går det att finna isrinkar i Central Park, vid Rockerfeller Center och i Bryant park (och säkerligen på en hel del andra platser också). Mötte upp med Johan efter Lucian för en bit mat, very nice, och på promenaden tillbaka, till Grand Central, så kikade vi förbi i Bryant Park. Det ligger ungefär mitt i smeten, du kan se Empire State Building, NY Public Library och om du sträcker på halsen i en onatrurlig vinkel kan du skåda Crystler Building snett bakom biblioteket. Där har de alltså en liten rink, fullsmockad med New York-bor. En söndagkväll.
Detta måste styras upp. Här skall åkas skridskor.
I lördags var jag in till staden. Det regnade. Och regnade. Det var precis som att vara tillbaka i Vancouver! Har man bara ett paraply och ett par byxor som inte släpar i backen så är man good to go, då klarar man allt. Lite har man i alla fall lärt sig av att bo så nära regnskog (det finns det på Vancouver Island, Gott Folk. Now you know) i två säsonger.
Luciakörövning nummer två är också avklarad. Det är riktigt kul. Det känns dessutom lite extra bra eftersom man ändå inte är hemma, lite svensk tradition och julmys mitt i virrvarret på Manhattan liksom. Jag vet inte om ni tänkt på det, men vi har väldigt fina jul och luciasånger. Jag älskar lyriken.
Det lider mot jul! Nu går det att finna isrinkar i Central Park, vid Rockerfeller Center och i Bryant park (och säkerligen på en hel del andra platser också). Mötte upp med Johan efter Lucian för en bit mat, very nice, och på promenaden tillbaka, till Grand Central, så kikade vi förbi i Bryant Park. Det ligger ungefär mitt i smeten, du kan se Empire State Building, NY Public Library och om du sträcker på halsen i en onatrurlig vinkel kan du skåda Crystler Building snett bakom biblioteket. Där har de alltså en liten rink, fullsmockad med New York-bor. En söndagkväll.
Detta måste styras upp. Här skall åkas skridskor.
måndag 10 november 2008
onsdag 5 november 2008
söndag 2 november 2008
Guten Abend, Alle Leute!
Greenwichs enda Molidenbo har nyss kommit hem från sin första Luciakörövning. Klockan 16.00 lokal tid (btw, vi har också ställt om till vintertid nu) var det dags att harkla sig och stämma upp i diverse lussesånger. Då min röst idag låter som om jag kedjerökt i 34 år pga en härlig förkylning jag vaknade upp med i fredags morse var körsång kanske inte det jag helst av allt gjort idag. Men det var väldigt trevligt! Träffade lite nytt folk, bla en pratglad tjej från Sundsvall. Körledaren var från Umeå, uppväxt i Härnösand. Small world, indeed.
I fredags var det Halloween.

Förresten så kan "Kackerlacka" nog vara den sämsta costume:n någonsin. Vad tänkte han liksom? ("Jag vill vara ännu mer motbjudande och dryg än jag är i vanliga fall, så jag köper den här outfitten. Det blir bra. Jag kan peta folk med mina känselspröt. Tänk vad roligt jag kommer att ha.")
Och till alla er som hävdar att New York är "The City That Never Sleeps" så kan jag bara säga att ni har fel, fel, fel. För vad är öppet när inte ens ett "Open 24 hours - McDonalds" har olåsta dörrar klockan 04.00?! En annan kul grej är att det bara går två tåg hem på natten. Ett går vid två-snåret, nästa går vid 05.35. Efter lite mer än 24timmars vakenhet fick jag äntligen sluta mina ögon klockan sju på lördagmorgon och sova.
Godnatt.
I fredags var det Halloween.

Trick or Treat,
Smell My Feet
Give Me Something Good To Eat.
If You Don't, I Don't Care
- I'll Pull Down Your Underwear!
Då biljetter var införskaffade till Svenskarrrangerat partaiii, var det bara att dra på sig stassen och bege sig. Först blev det en sväng till en annan del av Brooklyn, där det bor en kille som jobbar åt NASA. Festen var kanske inte årets bästa, men det var kul att bara vara mitt inne i smeten och kolla på alla människor som spökat ut sig.Smell My Feet
Give Me Something Good To Eat.
If You Don't, I Don't Care
- I'll Pull Down Your Underwear!
Förresten så kan "Kackerlacka" nog vara den sämsta costume:n någonsin. Vad tänkte han liksom? ("Jag vill vara ännu mer motbjudande och dryg än jag är i vanliga fall, så jag köper den här outfitten. Det blir bra. Jag kan peta folk med mina känselspröt. Tänk vad roligt jag kommer att ha.")
Och till alla er som hävdar att New York är "The City That Never Sleeps" så kan jag bara säga att ni har fel, fel, fel. För vad är öppet när inte ens ett "Open 24 hours - McDonalds" har olåsta dörrar klockan 04.00?! En annan kul grej är att det bara går två tåg hem på natten. Ett går vid två-snåret, nästa går vid 05.35. Efter lite mer än 24timmars vakenhet fick jag äntligen sluta mina ögon klockan sju på lördagmorgon och sova.
Godnatt.
torsdag 30 oktober 2008
Did you know..?
- att om jag inte har pengar på min mobil kan jag inte ta emot sms eller samtal. Hur korkat är inte det?
tisdag 28 oktober 2008
söndag 26 oktober 2008
Topnotch och serveäss
Trots blås, regn och busväder som förstörde mången paraply - dock inte mitt fina från Vancouver med blommor på - blev det en ypperligt trevlig lördag på Manhattan [mann-hattan]. Klämde in lite shopping innan caféet med det lovande namnet; FIKA, utforskades. Grymt kaffe, härlig meny - allt från Chokladbollar och Drömmar till "Överkalix", en Tunnbrödsrulle med Gravlax. Mmm-m-m. Slutbetyg: 5 koppar Löfbergs Lila av fem möjliga.
Vissa kan inte hantera för mycket och för gott kaffe (hrm, Johan) och jag vann lätt med 2-0 i set. Vi ska inte dra några citat nu, men sådana uppägg för face-smashar och dödliga "buuurn" har jag sällan hört. Det var enkel poängplockning.
Efter m-m-m-kaffe skulle busvädret trotsas igen. Promenad till Urban Outfitters på 3rd och 60th, där det blev några fynd, och vidare in på en nätt liten godisaffär på ynka tre våningar. Det hade fått plats ungefär 36 st Smått och Gott där inne.
6 dollar och en taxiresa senare var vi uppe på 85e och efter litet konsulterande med navigationssystemet kom vi fram till VESPA. Mysigt ställe, gott vin, gott tilltugg. Högt betyg här också.
Att haila en cab när det regnar är inte lätt, alla åker nämligen taxi då, men skam den som ger sig.
Grand Central: Track 25, Train to New Haven. Kliva av i Greenwich. Cykla hem. I regnet. Väl hemma: SNL och sen schlafen until now.
Vissa kan inte hantera för mycket och för gott kaffe (hrm, Johan) och jag vann lätt med 2-0 i set. Vi ska inte dra några citat nu, men sådana uppägg för face-smashar och dödliga "buuurn" har jag sällan hört. Det var enkel poängplockning.
Efter m-m-m-kaffe skulle busvädret trotsas igen. Promenad till Urban Outfitters på 3rd och 60th, där det blev några fynd, och vidare in på en nätt liten godisaffär på ynka tre våningar. Det hade fått plats ungefär 36 st Smått och Gott där inne.
6 dollar och en taxiresa senare var vi uppe på 85e och efter litet konsulterande med navigationssystemet kom vi fram till VESPA. Mysigt ställe, gott vin, gott tilltugg. Högt betyg här också.
Att haila en cab när det regnar är inte lätt, alla åker nämligen taxi då, men skam den som ger sig.
Grand Central: Track 25, Train to New Haven. Kliva av i Greenwich. Cykla hem. I regnet. Väl hemma: SNL och sen schlafen until now.
fredag 24 oktober 2008
Upcoming: Halloween
Snart är det inte mer än en vecka, eller vänta nu - det är ganska precis en vecka - kvar till Amerikananarnas (vilket ord btw) favorithögtid. - Äntligen får de klä ut sig, festa, äta godis och fira, ja vad firar man egentligen?
Fråga valfri US citizen.
Chansen att denne vet varför man firar All Hallows Eve är mycket liten. Yttepytte. Kanske var det något med Jesus och Easterbunny? Deras bröllopsdag? Eller nej, just - vi ska ju fira döden. Eller, va? QUE?
Om du inte vet vad du ska klä ut dig till kan det vara lämpligt att köpa utklädningsartiklar som kan varieras, som ett "SELF ADDHENSIVE HAIRY CHEST" till exempel. Det är ett "instant pimp chest for your coustume" Och inte bara det! "It's neat and easy to apply, just peel away self addhensive strips on back and place on chest for that macho look". Kan det bli bättre? Ja - det kan det! Det Brösthåret kan inte bara användas för pimp-looken, det är "also great for:
...
Fråga valfri US citizen.
Chansen att denne vet varför man firar All Hallows Eve är mycket liten. Yttepytte. Kanske var det något med Jesus och Easterbunny? Deras bröllopsdag? Eller nej, just - vi ska ju fira döden. Eller, va? QUE?
Om du inte vet vad du ska klä ut dig till kan det vara lämpligt att köpa utklädningsartiklar som kan varieras, som ett "SELF ADDHENSIVE HAIRY CHEST" till exempel. Det är ett "instant pimp chest for your coustume" Och inte bara det! "It's neat and easy to apply, just peel away self addhensive strips on back and place on chest for that macho look". Kan det bli bättre? Ja - det kan det! Det Brösthåret kan inte bara användas för pimp-looken, det är "also great for:
- Wearewolf Costume
- 70's disco stud
- Macho Man Costume
- Cave Man Costume"
...
onsdag 22 oktober 2008
102 other uses for false teeth
I området där vi bor finns det många stora och fina hus, stora och fina bilar och tennisbanor och lika många spansktalande trädgårdsmästare som lövträd. Det är med andra ord ett ypperligt välmående kvarter.
Här finns även två vaktstugor i vilka det sitter representanter för "Belle Haven Security". De hejar alltid och vinkar när man promenerar förbi eller cyklar till Boxningen. I den ena lilla stugan brukar det sitta en äldre farbror. Med vitt hår och stora glasögon ser han ut som stereotypen för en snäll Grandpa i valfri Hollywoodproduktion. De flesta bilar som kör förbi saktar in så han kan vinka åt dem och kanske veva ner rutan och utbyta artighetsfraser.
Ibland när jag går ut med hunden på morgonen brukar jag gå vägen förbi stugan. Det är så fint där; vackra hus med stenmurar och smidesgrindar och stora lönnar som släpper ner mängder av multifärgade löv som man måste vada igenom. Farbror'n, som heter Douglas, brukar komma ut och prata med mig när jag kommer förbi. Han frågar alltid hur det står till med mig och min vän (hunden, alltså) och sen brukar han lägga till ett; "You look lovely today, dear" innan han kommenterar vädret. Han är söt på ett sånt där sätt som bara gamla människor kan och han blir så glad att jag stannar och konverserar med honom en stund.
Härom morgonen berättade han att han trivdes så bra med sitt "retirement-job", som han har nu, eftersom han får så mycket tid att sitta och måla och skriva på sin bok. Han förklarade vidare vad boken skulle handla om och att han givit ut en comic-strip-book tidigare. Det lät spännande, tyckte jag, varpå han gick och hämtade en kopia i vaktstugan och gav till mig.
"Keep it"
Boken heter "102 Other Uses for False Teeth" och illustrerar helt enkelt vad titeln antyder; 102 andra sätt att använda sina löständer på...
-Man kan tex hyra ut dem till äldre människor på "The Annual Corn Festival".
Genius!
Här finns även två vaktstugor i vilka det sitter representanter för "Belle Haven Security". De hejar alltid och vinkar när man promenerar förbi eller cyklar till Boxningen. I den ena lilla stugan brukar det sitta en äldre farbror. Med vitt hår och stora glasögon ser han ut som stereotypen för en snäll Grandpa i valfri Hollywoodproduktion. De flesta bilar som kör förbi saktar in så han kan vinka åt dem och kanske veva ner rutan och utbyta artighetsfraser.
Ibland när jag går ut med hunden på morgonen brukar jag gå vägen förbi stugan. Det är så fint där; vackra hus med stenmurar och smidesgrindar och stora lönnar som släpper ner mängder av multifärgade löv som man måste vada igenom. Farbror'n, som heter Douglas, brukar komma ut och prata med mig när jag kommer förbi. Han frågar alltid hur det står till med mig och min vän (hunden, alltså) och sen brukar han lägga till ett; "You look lovely today, dear" innan han kommenterar vädret. Han är söt på ett sånt där sätt som bara gamla människor kan och han blir så glad att jag stannar och konverserar med honom en stund.
Härom morgonen berättade han att han trivdes så bra med sitt "retirement-job", som han har nu, eftersom han får så mycket tid att sitta och måla och skriva på sin bok. Han förklarade vidare vad boken skulle handla om och att han givit ut en comic-strip-book tidigare. Det lät spännande, tyckte jag, varpå han gick och hämtade en kopia i vaktstugan och gav till mig.
"Keep it"
Boken heter "102 Other Uses for False Teeth" och illustrerar helt enkelt vad titeln antyder; 102 andra sätt att använda sina löständer på...
-Man kan tex hyra ut dem till äldre människor på "The Annual Corn Festival".
Genius!
söndag 19 oktober 2008
Good thing you're cute 'cause you ain't so smart. ^^
Angående inlägget före det förra kommenterade Bella:
"Det här var ett mystiskt inlägg Johanna! Man blir som nyfiken att veta mer."
Varpå jag skrev och förklarade att det var en länk... Svaret blev:
"Men SKRIV DET DÅ kvinna! Överskatta inte min intelligens på det där sättet :)"
- och en minut senare kom kommentaren:
"Och vänta nu, är min dator konstig eller är det en länk till mig?"
...
"Det här var ett mystiskt inlägg Johanna! Man blir som nyfiken att veta mer."
Varpå jag skrev och förklarade att det var en länk... Svaret blev:
"Men SKRIV DET DÅ kvinna! Överskatta inte min intelligens på det där sättet :)"
- och en minut senare kom kommentaren:
"Och vänta nu, är min dator konstig eller är det en länk till mig?"
...
lördag 18 oktober 2008
carrots are for eating
Det bidde hockey i The Garden igår igen. Tack Johan!
Efter mycket om och med blev det tillslut blev det vinst för Rangers. Det är bra. - För husfriden, om inte annat.
Idag har jag gjort mig av med mitt orangea hår (den förra toningen lämnade kvar härligt röda nyanser i mitt sendan sommaren solblekt hår, därav morotsfärgen). Det hade i och för sig passat bra inför upcoming Halloween, men nej - jag kände inte riktigt för det. Mörkbrunt är kalufsen numera.
Annars är det inte så mycket nytt på västfronten. Det mesta rullar på som vanligt.
Oh, Did I mention I got my guitar the other day?
Och Bella, förra inlägget var en länk.
Efter mycket om och med blev det tillslut blev det vinst för Rangers. Det är bra. - För husfriden, om inte annat.
Idag har jag gjort mig av med mitt orangea hår (den förra toningen lämnade kvar härligt röda nyanser i mitt sendan sommaren solblekt hår, därav morotsfärgen). Det hade i och för sig passat bra inför upcoming Halloween, men nej - jag kände inte riktigt för det. Mörkbrunt är kalufsen numera.
Annars är det inte så mycket nytt på västfronten. Det mesta rullar på som vanligt.
Oh, Did I mention I got my guitar the other day?
Och Bella, förra inlägget var en länk.
torsdag 16 oktober 2008
Jag har så mycket
Nu har jag äntligen fått min gitarr! Oh, den är så fin, så fin. Nu skall här nötas.
Nu har jag varit på min första Rangers match också. Madison Square Garden var läckert. Mycket folk... Rätt lugnt vid "Employee Entrance" dock, där vi hämtade ut biljetterna. Lustigt att man kan vara i NY, sitta i the Garden, kolla på Rangers och sällskapa med folk från Själevad, Mellansel och Husum. Världen kan vara så liten ibland att man nästan får cellskräck.
Nu har jag varit hos doktorn, tagit blodprov och får snart veta om jag åkt på en släng av Lyme Disease eller inte. "It's likely", sa han - doktorn, så det är till att svälja två blåa tabletter om dagen. Just in case.
Nu har jag inget mer på hjärtat (inte ens ett blåsljud, längre).
Nu har jag varit på min första Rangers match också. Madison Square Garden var läckert. Mycket folk... Rätt lugnt vid "Employee Entrance" dock, där vi hämtade ut biljetterna. Lustigt att man kan vara i NY, sitta i the Garden, kolla på Rangers och sällskapa med folk från Själevad, Mellansel och Husum. Världen kan vara så liten ibland att man nästan får cellskräck.
Nu har jag varit hos doktorn, tagit blodprov och får snart veta om jag åkt på en släng av Lyme Disease eller inte. "It's likely", sa han - doktorn, så det är till att svälja två blåa tabletter om dagen. Just in case.
Nu har jag inget mer på hjärtat (inte ens ett blåsljud, längre).
måndag 13 oktober 2008
Jag väntar...
...inte vid min mila, men väl på min gitarr. Historien började i lördags då jag packade mig iväg till vad som måste vara var gitarrspelares himmel (jag som egentligen inte spelar - än- var iaf på moln). Tre våningar pure music nere på 14th st, mellan 5th ave och 6th ave. Sweet. När jag efter mycket om och men och lång tid bestämt mig för en gitarr (- som faktiskt var den första jag såg när jag kom in, och tänkte "ooh!") fanns den inte på lagret. Vem händer detta? Alltid mig.
Hur som haver (barnen kär) ordnade gitarrförsäljaren Chris (som inte var helt olik en grizzlybjörn med sitt skägg) så att jag ska få min gura hemskickad. Förhoppningsvis får jag den på fredag. Nöjd och belåten strosade jag senare gatorna med ett gitarrfodral. Ett tomt gitarrfodral.
- Fast det såg ju bra ut, jag fick cred för "NY looken där", för jag "såg ju hemma ut med gitarr", där jag struttade (för jag tror visst att det var det jag gjorde, struttade alltså) SoHos gator fram i min bruna kjol och snörskor. Mötte upp med nyligen citerade Johan B och vi snurrande runt i SoHo, letade oss in i China Town och knallade sedan några kvarter norrut och bytte världsdel igen. Little Italy var otroligt mysigt med många restauranger och uteseveringar. Att kunna sitta ute (i oktober, people!) och äta pasta (min hette något i stil med "... a la Joey".) och dricka vin (som jag slapp välja) och kolla på allt folk (tänkt hela Molidens befolkning på en gata) en lördagkväll är inte helt fel.
4-1 till Rangers - woho!
Hur som haver (barnen kär) ordnade gitarrförsäljaren Chris (som inte var helt olik en grizzlybjörn med sitt skägg) så att jag ska få min gura hemskickad. Förhoppningsvis får jag den på fredag. Nöjd och belåten strosade jag senare gatorna med ett gitarrfodral. Ett tomt gitarrfodral.
- Fast det såg ju bra ut, jag fick cred för "NY looken där", för jag "såg ju hemma ut med gitarr", där jag struttade (för jag tror visst att det var det jag gjorde, struttade alltså) SoHos gator fram i min bruna kjol och snörskor. Mötte upp med nyligen citerade Johan B och vi snurrande runt i SoHo, letade oss in i China Town och knallade sedan några kvarter norrut och bytte världsdel igen. Little Italy var otroligt mysigt med många restauranger och uteseveringar. Att kunna sitta ute (i oktober, people!) och äta pasta (min hette något i stil med "... a la Joey".) och dricka vin (som jag slapp välja) och kolla på allt folk (tänkt hela Molidens befolkning på en gata) en lördagkväll är inte helt fel.
4-1 till Rangers - woho!
söndag 12 oktober 2008
tisdag 7 oktober 2008
Kick my a**
Någonstans i Greenwich har en middag just avslutats, stökats undan och smälts. En hund har promenerats, ett febrigt barn har det lästs Tomtebobarnen för och nyinköpt Schweizisk choklad har distribuerats för provsmakning. Lätt vemodig musik strömmar från källaren. Någon sjunger med.
Jag kom just på att jag inte skrivit ett brev sen jag kom hit. Jag har iochförsig inte fått något brev heller, men någon måste ju börja. Någonstans.
Sockerdricka i foten. Måste byta sittställning. Sådärja.
I går var det dags att sparka igång trängingssäsongen - bokstavligt talat. 10.30 började Kick Boxingen. Trots en sommar fylld av utebliven träning (och volleyballoon. Säsongen började ju aldrig) och endast några veckors halvambitiös jogg sen jag kom hit, hängde jag med bra. Kul var det. Och svettigt. Efter en timmes sparkande, slagande och svettande återstod språngmarchen hem. Idag är jag (hm, how shall I put this?) MÖR. Men kul var det, och repris blir det på torsdag - förhoppningsvis (kidsen är lediga från skolan, så vi får se om jag kan sneaka en timme eller ej). Tränaren hade faktiskt frågat L. vart jag var idag (yngste herrn i huset hade feber, så vi såg på Spiderman and his Amazing Friends och vilade).
I lördags var jag in till Man-hattan (det är roligare att uttala så, riktigt svenskt och b r e t t). Jag träffade herr Bergström, som är i stan för studier, för en kaffe i Bryant Park. Efter lite shopping från min sida gjorde vi även bort Hard Rock Cafe vid Times Square. Nu kan man stryka det från listan också. Orginal outfitts worn by inga andra än the Beatles strålade i en glasmonter i lougen. Glassigt. Fondväggen med gitarrer gick inte av för hackor (uttrycket!) heller. Drinken "Purle Haze" är förresten mer rosa än något annat.
Såg förresten "The Duchess" härom dagen. Den var bra. Se den. Nå, se den då! (oh, just - den har ju inte kommit till Sverige än... Men när den väl gör det; gör det!)
Idag är det tisdag, snart är det Halloween, November (som kommer att gå såhär - snap - fort) och sen är det jul. Jag vill ha en gitarr.
Hejdå.
Jag kom just på att jag inte skrivit ett brev sen jag kom hit. Jag har iochförsig inte fått något brev heller, men någon måste ju börja. Någonstans.
Sockerdricka i foten. Måste byta sittställning. Sådärja.
I går var det dags att sparka igång trängingssäsongen - bokstavligt talat. 10.30 började Kick Boxingen. Trots en sommar fylld av utebliven träning (och volleyballoon. Säsongen började ju aldrig) och endast några veckors halvambitiös jogg sen jag kom hit, hängde jag med bra. Kul var det. Och svettigt. Efter en timmes sparkande, slagande och svettande återstod språngmarchen hem. Idag är jag (hm, how shall I put this?) MÖR. Men kul var det, och repris blir det på torsdag - förhoppningsvis (kidsen är lediga från skolan, så vi får se om jag kan sneaka en timme eller ej). Tränaren hade faktiskt frågat L. vart jag var idag (yngste herrn i huset hade feber, så vi såg på Spiderman and his Amazing Friends och vilade).
I lördags var jag in till Man-hattan (det är roligare att uttala så, riktigt svenskt och b r e t t). Jag träffade herr Bergström, som är i stan för studier, för en kaffe i Bryant Park. Efter lite shopping från min sida gjorde vi även bort Hard Rock Cafe vid Times Square. Nu kan man stryka det från listan också. Orginal outfitts worn by inga andra än the Beatles strålade i en glasmonter i lougen. Glassigt. Fondväggen med gitarrer gick inte av för hackor (uttrycket!) heller. Drinken "Purle Haze" är förresten mer rosa än något annat.
Såg förresten "The Duchess" härom dagen. Den var bra. Se den. Nå, se den då! (oh, just - den har ju inte kommit till Sverige än... Men när den väl gör det; gör det!)
Idag är det tisdag, snart är det Halloween, November (som kommer att gå såhär - snap - fort) och sen är det jul. Jag vill ha en gitarr.
Hejdå.
fredag 3 oktober 2008
One, two - who's counting anyway?
Fredagkväll. Arbetsveckan är avslutad och avklarad. Tandläkarbesök och källarrensning; check. Done.
Nyss hade vi myskväll och såg på "Nims Island" och mumsade popcorn och Marianne (tantgodiset, du vet. Mmm). Helt OK film måste jag erkänna.
Hursomhaver har Barnkammaren stängt nu och jag har trippat trappen ner till mitt lilla krypin. Ella Fitzgeralds ljuva stämma ljuder ur högtalarna på min dator och själv sitter jag och smuttar på ett glas rödvin (ok, det är glas nr 2). Mycket gott. Det var säkert dyrt också. Lite synd att man inte kan något som helst om jästa vindruvor, det verkar vara en hel vetenskap det där.
I morgon, lördag that is, blir det nog en tur söderöver. Kanske shoppar jag lite, kanske dricker jag kaffe med en fellow-öviksbo. Vi får se. Först ska jag ta en sovmorgon och sen ska jag njuta av att inte springa efter frukost. På måndag ska förresten jag och Chefen fara på Kick Boxing! Det ska bli skoj. Jobbigt har jag hört att det ska vara. Härligt.
Tänk att det redan är Oktober. Tredje oktober. Time flies, som de säger (ibland, när andan faller på). Snart är det Halloween, sen är det november och sen är det jul. Ungefär. Här i krokarna har det redan börjats dekorera inför All Hallows Eve. Jag är helt säker på att det inte hinner gå mer än en dag eller två efter den sista oktober innan julpyntningen börjar poppa upp i vart och varannat skyltfönster och på var veranda. "We'll call it Christmas when the adverts begin". Man är ju trots allt i Amerika, intet att förglömma.
Nu börjar det här bli för långt. Ingen orkar läsa ett långt inlägg. Vem okar ens läsa andras bloggar? Borde inte folk ha fullt upp med sina egna liv? Är vi så vilsa att vi måste söka sanningar och identifikation i andra människors ordbajseri?
- I'm just messin' with yah. The wine's kickin' in.
Off I go. Hopefully you to.
- 'Til next time - take care.
Nyss hade vi myskväll och såg på "Nims Island" och mumsade popcorn och Marianne (tantgodiset, du vet. Mmm). Helt OK film måste jag erkänna.
Hursomhaver har Barnkammaren stängt nu och jag har trippat trappen ner till mitt lilla krypin. Ella Fitzgeralds ljuva stämma ljuder ur högtalarna på min dator och själv sitter jag och smuttar på ett glas rödvin (ok, det är glas nr 2). Mycket gott. Det var säkert dyrt också. Lite synd att man inte kan något som helst om jästa vindruvor, det verkar vara en hel vetenskap det där.
I morgon, lördag that is, blir det nog en tur söderöver. Kanske shoppar jag lite, kanske dricker jag kaffe med en fellow-öviksbo. Vi får se. Först ska jag ta en sovmorgon och sen ska jag njuta av att inte springa efter frukost. På måndag ska förresten jag och Chefen fara på Kick Boxing! Det ska bli skoj. Jobbigt har jag hört att det ska vara. Härligt.
Tänk att det redan är Oktober. Tredje oktober. Time flies, som de säger (ibland, när andan faller på). Snart är det Halloween, sen är det november och sen är det jul. Ungefär. Här i krokarna har det redan börjats dekorera inför All Hallows Eve. Jag är helt säker på att det inte hinner gå mer än en dag eller två efter den sista oktober innan julpyntningen börjar poppa upp i vart och varannat skyltfönster och på var veranda. "We'll call it Christmas when the adverts begin". Man är ju trots allt i Amerika, intet att förglömma.
Nu börjar det här bli för långt. Ingen orkar läsa ett långt inlägg. Vem okar ens läsa andras bloggar? Borde inte folk ha fullt upp med sina egna liv? Är vi så vilsa att vi måste söka sanningar och identifikation i andra människors ordbajseri?
- I'm just messin' with yah. The wine's kickin' in.
Off I go. Hopefully you to.
- 'Til next time - take care.
torsdag 2 oktober 2008
The bookworm of the House gets a treat and a phone call
Lillkillen som klämde ur sig den eminenta telefonöverlämningsfrasen köpte en bok till mig idag. De hade en "Book Fair" på skolan idag, och varje kid hade fått med sig en smärre summa dollar att köpa sig böcker för. Han valde några böcker till sig själv, men det första han sa när han kom hem var:
"Joeeey, jag har köpt en boook till dig!"
Han hade noga valt boken som var mest "jag". Jag tackade så hemskt mycket. Han motiverade köpet med att jag var "världens bästa människa". Max kom på andra plats.
På tal om "dangerous" - jag pratade med Isabell idag! Mycket trevligt måste jag säga. Hon var lika flummig som vanligt och det var längesen jag skrattade sådär mycket i telefon.
(Hoppas negerpajen - eller havrebollarna - eller vad det nu var - smakade bra!)
Nå. Mer telefontid åt folket. Har du mitt hemnummer? Har jag ditt? Vad väntar vi på?! (..det börjar nästan låta som en lätt desperat raggningsreplik. Bäst jag slutar där. Ja. Bra. Tack. hej.)
Miss ya'll. TTYL!
tisdag 30 september 2008
Thank you for the music,
Elina!
Ett litet paket i den amerikanska brevlådan - till mig! Oh, vad kan det vara? En hemmagjord cd med kick-ass-musik och hälsningar från kära Storasyster, kanske?
- Mmmmmhm (snap, snap, head rotation)! :)
Ett litet paket i den amerikanska brevlådan - till mig! Oh, vad kan det vara? En hemmagjord cd med kick-ass-musik och hälsningar från kära Storasyster, kanske?
- Mmmmmhm (snap, snap, head rotation)! :)
måndag 29 september 2008
Jag dog idag.
Hur gör en 6-åring som på bästa möjliga sätt vill lämna över telefonen och sluta prata med sin pappa, som är Schweiz, och fortsätta spela Wii? Jo, han improviserar. Säger det första han kommer att tänka på.
- "Johanna vill prata med dig - hon har hört att du skaffat ett nytt snoppskydd."
Sen kastar han över telefonen och springer iväg. Vad gör man? Jag skrattade så jag höll på dö och svämma över köket med tårar. Skrattade gjordes det även i Schweiz.
Detta kan vara det mest random jag någonsin hört.
- "Johanna vill prata med dig - hon har hört att du skaffat ett nytt snoppskydd."
Sen kastar han över telefonen och springer iväg. Vad gör man? Jag skrattade så jag höll på dö och svämma över köket med tårar. Skrattade gjordes det även i Schweiz.
Detta kan vara det mest random jag någonsin hört.
söndag 28 september 2008
Ute faller regnet...
Söndag.
Huset är tomt så när som på mig och hunden. Ute faller regnet. Det börjar så smått bli höst. På morgnarna måste man nästan ha jacka nu, så kyligt är det. Idag är det dock rätt varmt, och fuktigt - precis som igår.
Igår hängde himlen grå och blöt över stympade skyskrapor downtown. Luftfuktigheten var högre än en hippie på Woodstock.
Yours Truly var ute på äventyr igen. Denna gång var det SoHo som skulle utforskas. Efter att ha klivit av tåget promenerade jag till 5th Ave där jag hoppade på första (ok, det var andra) bästa buss som skulle söderut. Åkte med några block och klev av nere på 8th Street (klev på vid 42nd) och promenerade genom universitetsområdet och ner mot Houston via Broadway.
Lite shopping blev det allt. ^^
Pratade nyss med Kikki. Kul! Man blir alltid så glad av att prata med folk man inte pratat med på länge... Cred till henne att hon äntligen skaffat Skype!
Huset är tomt så när som på mig och hunden. Ute faller regnet. Det börjar så smått bli höst. På morgnarna måste man nästan ha jacka nu, så kyligt är det. Idag är det dock rätt varmt, och fuktigt - precis som igår.
Igår hängde himlen grå och blöt över stympade skyskrapor downtown. Luftfuktigheten var högre än en hippie på Woodstock.
Yours Truly var ute på äventyr igen. Denna gång var det SoHo som skulle utforskas. Efter att ha klivit av tåget promenerade jag till 5th Ave där jag hoppade på första (ok, det var andra) bästa buss som skulle söderut. Åkte med några block och klev av nere på 8th Street (klev på vid 42nd) och promenerade genom universitetsområdet och ner mot Houston via Broadway.
Lite shopping blev det allt. ^^
Pratade nyss med Kikki. Kul! Man blir alltid så glad av att prata med folk man inte pratat med på länge... Cred till henne att hon äntligen skaffat Skype!
torsdag 25 september 2008
Så går en dag...
...och kommer aldrig mer åter.

"The Mall"

Pimpad gångtunnel...

Igår var jag som bekant på äventyr i Manhattan. Igen. Andra gången by myself, third time in total. Stolt kan jag meddela att jag klarade navigationen helt utan att konsultera någon som helst karta. Yey me! Tanken var att jag skulle utforska Central Park (jag säger alltid "Stanley Park"! Nu höll jag på att skriva det också...), vilket jag också gjorde.
- Inte hela parken då, den är grymt stor ska du veta, men en alldeles lagom del; en del stor nog att jag skulle få lagom ont i fötterna, kunna ta lagom många bilder (tills kamerabatteriet bestämde sig för att det var läge att ge upp. Kanske blev den less, vad vet jag. Damn quitter! ) och kunna supa in stämmningen alla människor och musikanter och motionärer och canied almonds och träd. Oh, alla dessa träd! Me likes.
"The Mall"
Pimpad gångtunnel...
Quite a view, huh?
Nårga timmar strosade jag runt. Vädret var precis lagom; luften lite kylig (i mina mått mätt, ni där hemma skulle tycka det var vaaaarmt) och krispig och solen mjuk och varm. Folk med alla möjliga stilar och utföranden att titta på. En kvinna stannade mig och frågade efter "directions". Booyah. Jag tar det som en komplimang. Att folk tycker att man ser så pass världsvan ut att man faller under katergorin "inföding med koll på läget" är schysst. Ett annat test jag redan passerat är när personer i gula jackor med en "jag-jobbar-på-ett-företag-som-tjänar-pengar-på-att-visa-turister-som-du-runt-i-staden-genom-att-sätta-dig-på-en-dubbeldäckare-och-babbla-i-en-mirkofon"-logo på ryggen delar ut reklamblad till passerande. Får man inget blad kan man alltså inte ses som den värsta turisten. Pluspoäng. Kanske är det för att jag har kameran i väskan istället för runt halsen?
Hur som haver så såg jag ännu en sak worth mentioning när jag var i parken. David Blaine hängde upp och ner. 60 timmar skulle han hänga, och när jag såg honom hade han väl en 10-12 timmar kvar att dinga innan den direktsända finalen och "The Dive Of Death". Han såg ofärskämt fräsch ut, måste jag säga.

Nu ska jag börja med Quinoa-salladen vi ska ha till middag. Peace out.
Hur som haver så såg jag ännu en sak worth mentioning när jag var i parken. David Blaine hängde upp och ner. 60 timmar skulle han hänga, och när jag såg honom hade han väl en 10-12 timmar kvar att dinga innan den direktsända finalen och "The Dive Of Death". Han såg ofärskämt fräsch ut, måste jag säga.
Nu ska jag börja med Quinoa-salladen vi ska ha till middag. Peace out.
tisdag 23 september 2008
Life's full of tough choices.
Morgondagen visade sig oväntat bli en ledig oas mitt i veckan.
Jag jobbar söndag istället för onsdag. Fair enough.
En hel dag som bara är min. Vad ska man hitta på då? Ska man stanna hemma och heja på när Irina och Irina onsdagsstädar och mumlar på Polska? Ska man promenera ner till havet och sitta på en flytbrygga och dricka kaffe och teckna? Spela trummor i källaren?
- Eller ska man fara in till Central Park?
Central Park it is.
Jag jobbar söndag istället för onsdag. Fair enough.
En hel dag som bara är min. Vad ska man hitta på då? Ska man stanna hemma och heja på när Irina och Irina onsdagsstädar och mumlar på Polska? Ska man promenera ner till havet och sitta på en flytbrygga och dricka kaffe och teckna? Spela trummor i källaren?
- Eller ska man fara in till Central Park?
Central Park it is.
måndag 22 september 2008
söndag 21 september 2008
fredag 19 september 2008
onsdag 17 september 2008
...det är inte första gången heller.
Jag gjorde just en sak jag drömde i somras att jag skulle göra.
Mycket märklig känsla.
Mycket märklig känsla.
tisdag 16 september 2008
Kaffekoppar och fullmåne
Sitter på mitt rum och dricker kaffe ur en svart dödskallemugg. Från Indiska. En likadan som Elina har, eller i alla fall har haft. Det är en bra mugg, kaffet smakar gott ur den. Har du tänkt på det någon gång, att alla muggar inte är lika goda att dricka ur?
Om tjugo minuter ska mr. Telephone -guy-Jason dyka upp och fixa datorn uppe i hallen. Den behöver ett "wireless"-kort för att internet ska fungera (det finns nämligen inget uttag i närheten). Förra gången han var här, i torsdags, skulle han ha haft med sig kortet, men kom istället hit och konstaterade att det behövdes ett kort (vilket han redan konstaterat gången innan). Här går det undan.
Hoppas bara han inte har med sig kaffe till mig.
Kallt var det i morse också, ynka 16 grader - kallaste morgonen hittills. Väldigt skönt faktiskt. Det luktade höst också. Sweet.
Igårkväll var det fullmåne. Jag var ute och promenerade hunden runt sju-snåret, precis när det börjar bli mörkt. - Och när det väl blir mörkt här blir det mörkt - och undan går det. Luften var ljum och syrsor och annat knytt harklade sig och stämde upp någon slags sång. Det är aldrig tyst här om kvällarna. Det är inte som i Sverige när man hör en syrsa (och då är det ju oftast just en man hör också) spela, nej, här är det som om själva luften vibrerar med ljud från tusen syrsor. Eller nått... Hursomhaver, jag och doggen promenerade ner till havet och the Belle Haven Club. I viken låg vattnet stilla. Fullmånen sken över träden på udden och speglades i havet. Långa bryggor dräkta i små lampor ledde ut mot det mörka havet och de små ljuspunkerna långt bort på andra sidan. Segelbåtarna låg sakta och guppade. Jag stod längst ut på en av bryggorna och bara andades in allt. Stjänorna, månen, havet - allt.
Det var så fint helt enkelt.
Ett überromantiskt tilllfälle, så betagande att man kunnat kyssa första bästa människa som promenerat förbi. Inte en själ såg jag. Hur kan man inte vara ute en sån här kväll? tänkte jag. Hur kan man sitta innne och se på TV eller what-ever när det är så otroligt vackert ute?
Sen blev hunden less, så vi gick hem och såg på Projekt Runway i repris.
Om tjugo minuter ska mr. Telephone -guy-Jason dyka upp och fixa datorn uppe i hallen. Den behöver ett "wireless"-kort för att internet ska fungera (det finns nämligen inget uttag i närheten). Förra gången han var här, i torsdags, skulle han ha haft med sig kortet, men kom istället hit och konstaterade att det behövdes ett kort (vilket han redan konstaterat gången innan). Här går det undan.
Hoppas bara han inte har med sig kaffe till mig.
Kallt var det i morse också, ynka 16 grader - kallaste morgonen hittills. Väldigt skönt faktiskt. Det luktade höst också. Sweet.
Igårkväll var det fullmåne. Jag var ute och promenerade hunden runt sju-snåret, precis när det börjar bli mörkt. - Och när det väl blir mörkt här blir det mörkt - och undan går det. Luften var ljum och syrsor och annat knytt harklade sig och stämde upp någon slags sång. Det är aldrig tyst här om kvällarna. Det är inte som i Sverige när man hör en syrsa (och då är det ju oftast just en man hör också) spela, nej, här är det som om själva luften vibrerar med ljud från tusen syrsor. Eller nått... Hursomhaver, jag och doggen promenerade ner till havet och the Belle Haven Club. I viken låg vattnet stilla. Fullmånen sken över träden på udden och speglades i havet. Långa bryggor dräkta i små lampor ledde ut mot det mörka havet och de små ljuspunkerna långt bort på andra sidan. Segelbåtarna låg sakta och guppade. Jag stod längst ut på en av bryggorna och bara andades in allt. Stjänorna, månen, havet - allt.
Det var så fint helt enkelt.
Ett überromantiskt tilllfälle, så betagande att man kunnat kyssa första bästa människa som promenerat förbi. Inte en själ såg jag. Hur kan man inte vara ute en sån här kväll? tänkte jag. Hur kan man sitta innne och se på TV eller what-ever när det är så otroligt vackert ute?
Sen blev hunden less, så vi gick hem och såg på Projekt Runway i repris.
söndag 14 september 2008
New York, New York
56st street, between Park and Madison AvenuesPrecis som planerat: Klockan 10.00 sharp (ok, det blev mer 10.27) rullade vi ut från Walsh Lane
(mer Escalade-åkande åt folken - damn, de där bilarna är schyssta!). Med inhyrd chaufför (som förövrigt lät som en sovande hund när han andades - eller vad han nu gjorde) tog det inte länge innnan vi lämnade Connecticut och susade in i New York och Manhattan. Vårt första stopp för dagen blev restaurangen Aquavit, som vi efter mycket om och men och telefonsamtal hittade. Mm-m . Godare "Gravlax" får man leta efter).
Klockan börjar närma sig "dags att gå in och ta plats" och vi ställer oss i kön in till Winter Garden Theatre, där vi ska se "Mamma Mia". (- först svensk-ägd restaurang och nu Mamma Mia - det är nästan så man glömmer att man inte är i Sverige. Eller, nä. Nu ljög jag. Sorry.) Efter att ha blivit kallade "the von Trapp Family" av ett äldre par i kön (chefen fann det inte lika roligt som jag), blev vi äntligen insläppta och letade rätt på våra platser. Teatern var otroligt vacker med sirliga dekorationer, takmålningar och balkonger. Sen drog det igång.
- Helt otroligt. Musikaler är grymt underskattade. Vilka talanger!
(mer Escalade-åkande åt folken - damn, de där bilarna är schyssta!). Med inhyrd chaufför (som förövrigt lät som en sovande hund när han andades - eller vad han nu gjorde) tog det inte länge innnan vi lämnade Connecticut och susade in i New York och Manhattan. Vårt första stopp för dagen blev restaurangen Aquavit, som vi efter mycket om och men och telefonsamtal hittade. Mm-m . Godare "Gravlax" får man leta efter).
Nästa anhalt: Broadway.
Broadway. Att mina ögon vid det här laget inte ploppat ut ur sina hålor är lite av ett under. Det är så otroligt mycket att ta in. Byggnader, som är så höga att de tycks luta sig över dig och täcka himlen, är fyllda med billboards, skyltar, lampor, TV-skärmar och allting tycks blinka i samma takt som gatorna pulserar med liv. Hektiska vägkorsningar fyllda med tutande taxibilar (gula, såklart) och ett hav av pedestriants i alla möjliga färger, former och stilar (och sinnestillstånd) som väller över övergångsställena.
"Plopp, plopp" - there goes my eyes.
Broadway. Att mina ögon vid det här laget inte ploppat ut ur sina hålor är lite av ett under. Det är så otroligt mycket att ta in. Byggnader, som är så höga att de tycks luta sig över dig och täcka himlen, är fyllda med billboards, skyltar, lampor, TV-skärmar och allting tycks blinka i samma takt som gatorna pulserar med liv. Hektiska vägkorsningar fyllda med tutande taxibilar (gula, såklart) och ett hav av pedestriants i alla möjliga färger, former och stilar (och sinnestillstånd) som väller över övergångsställena.
Klockan börjar närma sig "dags att gå in och ta plats" och vi ställer oss i kön in till Winter Garden Theatre, där vi ska se "Mamma Mia". (- först svensk-ägd restaurang och nu Mamma Mia - det är nästan så man glömmer att man inte är i Sverige. Eller, nä. Nu ljög jag. Sorry.) Efter att ha blivit kallade "the von Trapp Family" av ett äldre par i kön (chefen fann det inte lika roligt som jag), blev vi äntligen insläppta och letade rätt på våra platser. Teatern var otroligt vacker med sirliga dekorationer, takmålningar och balkonger. Sen drog det igång.- Helt otroligt. Musikaler är grymt underskattade. Vilka talanger!

Att åka bil genom New Yorks gator precis när det börjar skymma och regnet sakta börjar smattra på rutorna - det är inte helt fel. Vi körde runt (och runt, föraren var lite vilse) och åkte bland annat förbi "Ground Zero" (där Twin Towers stod en gång i tiden). Lite mäktigt. Och vemodigt. Det var en väldigt stor yta som var tom...
När vi väl kom fram, dit vi skulle in the first place; Soho hopppade vi av. Vi promenerade runt, kollade på affärer, människor och gatulivet. Det började regna mer och vi letade rätt på ett lämpligt middagsställe. Cobb Sallad, m-m-m. Efter avslutad middag kom servitrisen med klubbor åt barnen. Fyra klubbor...
Over and out, jag har en klubba att äta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



































