tisdag 24 februari 2009
Grattis på Fettisdagen
- idag kommer Isabell och Elinor ("Skeppet och Skuggan") hit ut till Greenwich och hälsar på. Sweet!
fredag 20 februari 2009
Finders, Keepers!
Igår hittade jag två frusna systrar utanför Penn Station, och vi blev så glada, så glada. ^^
tisdag 17 februari 2009
One good reason why you shouldn't buy a pet chimpanzee
Jag trodde jag hörde fel, när de sent igårkväll på de lokala nyheterna berättade om en schimpans som went berserk, (eh, gick bärsäkrargång..?). Men, tydligen inte.
Läs här.
Läs här.
söndag 15 februari 2009
Nej, jag är inte normal.
Visst har ni läst om planet som kraschade här i dagarna? Det flög från Newark, samma flygplats som jag flög från - och till - på min lilla weekend-trip. På planet mot Toronto igår drog en utbränd flygvärdinna halvhjärtat igenom säkerhetsrutinerna och tackade för att vi valde att flyga med Continental och berättade att flyplanet för dagen var av typen Dash 8.
Samma som i flygolyckan.
DAMN.
Jaha, tänkte jag. Så tråkigt om jag måste dö nu. Förvånansvärt lugn konstaterade jag smått irriterat att "nu blir det ju ingen rolig New-York-resa varken för Esbergs eller Mama och systrarna". Synd.
Meen, som ni kanske märker återkom jag till Greenwich, CT, med livet i behåll. Rätt skönt, måste jag medge.
Lördagseftermiddagen spenderades i Torontos centrum, där det låg ett stort mall alldeles behändligt nära mitt hotell där jag hade ett hotellrum med en king-sized bed alldeles för mig själv.
Efter att jag spanat ut i den kanadensiska natten på en (typsikt nog) skate-rink utanför mitt fönster och småkikat på den helt lagomt mysiga filmen "The Holiday", lade jag huvudet på en av de sex stora fluffiga vita kuddarna i min säng och försökte sova.
Det gick sådär.
Jag låg där, ensam i ett hotellrum på the Sheridan Centre Hotell, mitt i Toronto, Canada, miiiil ifrån närmaste bekanta ansikte. Det var så lustigt, att vara sådär mitt i ingenting - helt random - utan något speciellt att göra - utan att ha någon som helst bekantskap i närheten.
Att vara helt ensam i ett land.
Det lustiga var att det inte alls störde mig, tvärtom var det lite faschinerande.
Samma som i flygolyckan.
DAMN.
Jaha, tänkte jag. Så tråkigt om jag måste dö nu. Förvånansvärt lugn konstaterade jag smått irriterat att "nu blir det ju ingen rolig New-York-resa varken för Esbergs eller Mama och systrarna". Synd.
Meen, som ni kanske märker återkom jag till Greenwich, CT, med livet i behåll. Rätt skönt, måste jag medge.
Lördagseftermiddagen spenderades i Torontos centrum, där det låg ett stort mall alldeles behändligt nära mitt hotell där jag hade ett hotellrum med en king-sized bed alldeles för mig själv.
Efter att jag spanat ut i den kanadensiska natten på en (typsikt nog) skate-rink utanför mitt fönster och småkikat på den helt lagomt mysiga filmen "The Holiday", lade jag huvudet på en av de sex stora fluffiga vita kuddarna i min säng och försökte sova.
Det gick sådär.
Jag låg där, ensam i ett hotellrum på the Sheridan Centre Hotell, mitt i Toronto, Canada, miiiil ifrån närmaste bekanta ansikte. Det var så lustigt, att vara sådär mitt i ingenting - helt random - utan något speciellt att göra - utan att ha någon som helst bekantskap i närheten.
Att vara helt ensam i ett land.
Det lustiga var att det inte alls störde mig, tvärtom var det lite faschinerande.
lördag 14 februari 2009
Dagens imaginära post-it lapp på ditt kylskåp
Åkt till Toronto, åter i morgon.
Happy Valentine's Day!
/Joey
Happy Valentine's Day!
/Joey
fredag 13 februari 2009
Coraline
onsdag 11 februari 2009
En glimps
tisdag 10 februari 2009
Totoro
Resa bokad till Toronto.
Dit lördag, hem söndag.
Däremellan; sightseeing och eget hotellrum. Vuxet.
Dit lördag, hem söndag.
Däremellan; sightseeing och eget hotellrum. Vuxet.
söndag 8 februari 2009
The Met
Idag har jag varit på The Metropolitan Museum of Art.
Äntligen.
Det var på tiden. Jag hann med nästan hela första våningen och tjuvkikade lite på våning två (19th- and early 20th-century european paintings and sculpture - just couldn't miss it!). Och The Met Store, såklart.
Så mycket historia, så många intryck; så mycket som ville hitta in i min hjärna. Allt från sarkofager och bysantiska byster och medeltida riddarrustningar till van Gough-målningar och fullt inredda hotellrum från 1700-talets Frankrike.
- och Mucha. En Mucha-målning av Jean d'arc hängde på väggen, uppe på sneak-peak-delen av andra våningen, bredvid ett möblerat Art Nouveau-rum. Om jag hade gått runt fånigt leende och smått salig tidigare så var det inget jämfört med hur jag förmodligen såg ut då.
Johanna, stäng munnen och sluta dräggla.
Jag var bara tvungen att peta lite på guldramen, I just had to.
Promenad från the Met (på 82nd st) ner till Grand Central (42nd). Fyra km, hej hopp. Det är vår i luften, so I didn't mind.
I morgon blir det fortsatt kulurtur då jag och chefen och kidsen ska på American Museum of Natural History. - Sett Night at the Museum?
Dit ska vi.
Bilder kommer så småningom.
Äntligen.
Det var på tiden. Jag hann med nästan hela första våningen och tjuvkikade lite på våning två (19th- and early 20th-century european paintings and sculpture - just couldn't miss it!). Och The Met Store, såklart.
Så mycket historia, så många intryck; så mycket som ville hitta in i min hjärna. Allt från sarkofager och bysantiska byster och medeltida riddarrustningar till van Gough-målningar och fullt inredda hotellrum från 1700-talets Frankrike.
- och Mucha. En Mucha-målning av Jean d'arc hängde på väggen, uppe på sneak-peak-delen av andra våningen, bredvid ett möblerat Art Nouveau-rum. Om jag hade gått runt fånigt leende och smått salig tidigare så var det inget jämfört med hur jag förmodligen såg ut då.
Johanna, stäng munnen och sluta dräggla.
Jag var bara tvungen att peta lite på guldramen, I just had to.
Promenad från the Met (på 82nd st) ner till Grand Central (42nd). Fyra km, hej hopp. Det är vår i luften, so I didn't mind.
I morgon blir det fortsatt kulurtur då jag och chefen och kidsen ska på American Museum of Natural History. - Sett Night at the Museum?
Dit ska vi.
Bilder kommer så småningom.
fredag 6 februari 2009
I've gotta get out of this place
Jag kommer allra troligast att ta en tripp till Canada under den kommande veckan. Lämna landet. Bara för att komma tillbaka igen.
Tydligen så är det så att även om man har ett visum, som jag har (fram till 2010), så är det datumet som stämplas på det lilla pappret I-94, som vid ankomst häftas fast inne i ditt pass, som bestämmer hur länge man får vistas i de Förenta Staterna.
Feb 24 står det på mitt papir.
Korsar man gränsen och är ute ur landet en liten stund, vänder om och kommer tillbaka så får man ett nytt I-94 med ett nytt datum. Eftersom jag har mitt visum så slipper jag ju fylla i papper på planet. Alltid nått...
Niagarafallen, kanske?
Tydligen så är det så att även om man har ett visum, som jag har (fram till 2010), så är det datumet som stämplas på det lilla pappret I-94, som vid ankomst häftas fast inne i ditt pass, som bestämmer hur länge man får vistas i de Förenta Staterna.
Feb 24 står det på mitt papir.
Korsar man gränsen och är ute ur landet en liten stund, vänder om och kommer tillbaka så får man ett nytt I-94 med ett nytt datum. Eftersom jag har mitt visum så slipper jag ju fylla i papper på planet. Alltid nått...
Niagarafallen, kanske?
tisdag 3 februari 2009
Ingen ordning.
Sitter nytränad, nyduschad och äter lunch. Snart kommer kidsen hem, det är nämligen earaly release (dvs att skolan stängr tidiagre och alla klassmammor ringer runt till alla andra klassmammor och berättar med ljus stämma att "hi, I'm Molly´s mum (de verkar inte ha några namn, de där, ingen identitet - bara barnets mamma), I'm just calling to let you know..." Ja, ni fattar) idag.
Varfördå, kan man undra. Jo, nu är det så att det faller pudersnö ute, inte helt olikt florsockret på en semla (ungefär lika mycket också). Det kan komma upp til 4inches. Därför hämtas barnen tidigare - även om vägarna just nu är lika bara som bara vägar kan vara. Men det k a n ju bli up to four inches! OMG!
Varfördå, kan man undra. Jo, nu är det så att det faller pudersnö ute, inte helt olikt florsockret på en semla (ungefär lika mycket också). Det kan komma upp til 4inches. Därför hämtas barnen tidigare - även om vägarna just nu är lika bara som bara vägar kan vara. Men det k a n ju bli up to four inches! OMG!
måndag 2 februari 2009
söndag 1 februari 2009
Hur man vet att klockan är mycket:
- När taxichauffören säger "have a nice day!" när man kommer hem från en kväll på Manhattan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




