Jag trodde jag hörde fel, när de sent igårkväll på de lokala nyheterna berättade om en schimpans som went berserk, (eh, gick bärsäkrargång..?). Men, tydligen inte.
Läs här.
tisdag 17 februari 2009
söndag 15 februari 2009
Nej, jag är inte normal.
Visst har ni läst om planet som kraschade här i dagarna? Det flög från Newark, samma flygplats som jag flög från - och till - på min lilla weekend-trip. På planet mot Toronto igår drog en utbränd flygvärdinna halvhjärtat igenom säkerhetsrutinerna och tackade för att vi valde att flyga med Continental och berättade att flyplanet för dagen var av typen Dash 8.
Samma som i flygolyckan.
DAMN.
Jaha, tänkte jag. Så tråkigt om jag måste dö nu. Förvånansvärt lugn konstaterade jag smått irriterat att "nu blir det ju ingen rolig New-York-resa varken för Esbergs eller Mama och systrarna". Synd.
Meen, som ni kanske märker återkom jag till Greenwich, CT, med livet i behåll. Rätt skönt, måste jag medge.
Lördagseftermiddagen spenderades i Torontos centrum, där det låg ett stort mall alldeles behändligt nära mitt hotell där jag hade ett hotellrum med en king-sized bed alldeles för mig själv.
Efter att jag spanat ut i den kanadensiska natten på en (typsikt nog) skate-rink utanför mitt fönster och småkikat på den helt lagomt mysiga filmen "The Holiday", lade jag huvudet på en av de sex stora fluffiga vita kuddarna i min säng och försökte sova.
Det gick sådär.
Jag låg där, ensam i ett hotellrum på the Sheridan Centre Hotell, mitt i Toronto, Canada, miiiil ifrån närmaste bekanta ansikte. Det var så lustigt, att vara sådär mitt i ingenting - helt random - utan något speciellt att göra - utan att ha någon som helst bekantskap i närheten.
Att vara helt ensam i ett land.
Det lustiga var att det inte alls störde mig, tvärtom var det lite faschinerande.
Samma som i flygolyckan.
DAMN.
Jaha, tänkte jag. Så tråkigt om jag måste dö nu. Förvånansvärt lugn konstaterade jag smått irriterat att "nu blir det ju ingen rolig New-York-resa varken för Esbergs eller Mama och systrarna". Synd.
Meen, som ni kanske märker återkom jag till Greenwich, CT, med livet i behåll. Rätt skönt, måste jag medge.
Lördagseftermiddagen spenderades i Torontos centrum, där det låg ett stort mall alldeles behändligt nära mitt hotell där jag hade ett hotellrum med en king-sized bed alldeles för mig själv.
Efter att jag spanat ut i den kanadensiska natten på en (typsikt nog) skate-rink utanför mitt fönster och småkikat på den helt lagomt mysiga filmen "The Holiday", lade jag huvudet på en av de sex stora fluffiga vita kuddarna i min säng och försökte sova.
Det gick sådär.
Jag låg där, ensam i ett hotellrum på the Sheridan Centre Hotell, mitt i Toronto, Canada, miiiil ifrån närmaste bekanta ansikte. Det var så lustigt, att vara sådär mitt i ingenting - helt random - utan något speciellt att göra - utan att ha någon som helst bekantskap i närheten.
Att vara helt ensam i ett land.
Det lustiga var att det inte alls störde mig, tvärtom var det lite faschinerande.
lördag 14 februari 2009
Dagens imaginära post-it lapp på ditt kylskåp
Åkt till Toronto, åter i morgon.
Happy Valentine's Day!
/Joey
Happy Valentine's Day!
/Joey
fredag 13 februari 2009
Coraline
onsdag 11 februari 2009
En glimps
tisdag 10 februari 2009
Totoro
Resa bokad till Toronto.
Dit lördag, hem söndag.
Däremellan; sightseeing och eget hotellrum. Vuxet.
Dit lördag, hem söndag.
Däremellan; sightseeing och eget hotellrum. Vuxet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




