tisdag 16 september 2008

Kaffekoppar och fullmåne

Sitter på mitt rum och dricker kaffe ur en svart dödskallemugg. Från Indiska. En likadan som Elina har, eller i alla fall har haft. Det är en bra mugg, kaffet smakar gott ur den. Har du tänkt på det någon gång, att alla muggar inte är lika goda att dricka ur?

Om tjugo minuter ska mr. Telephone -guy-Jason dyka upp och fixa datorn uppe i hallen. Den behöver ett "wireless"-kort för att internet ska fungera (det finns nämligen inget uttag i närheten). Förra gången han var här, i torsdags, skulle han ha haft med sig kortet, men kom istället hit och konstaterade att det behövdes ett kort (vilket han redan konstaterat gången innan). Här går det undan.
Hoppas bara han inte har med sig kaffe till mig.

Kallt var det i morse också, ynka 16 grader - kallaste morgonen hittills. Väldigt skönt faktiskt. Det luktade höst också. Sweet.

Igårkväll var det fullmåne. Jag var ute och promenerade hunden runt sju-snåret, precis när det börjar bli mörkt. - Och när det väl blir mörkt här blir det mörkt - och undan går det. Luften var ljum och syrsor och annat knytt harklade sig och stämde upp någon slags sång. Det är aldrig tyst här om kvällarna. Det är inte som i Sverige när man hör en syrsa (och då är det ju oftast just en man hör också) spela, nej, här är det som om själva luften vibrerar med ljud från tusen syrsor. Eller nått... Hursomhaver, jag och doggen promenerade ner till havet och the Belle Haven Club. I viken låg vattnet stilla. Fullmånen sken över träden på udden och speglades i havet. Långa bryggor dräkta i små lampor ledde ut mot det mörka havet och de små ljuspunkerna långt bort på andra sidan. Segelbåtarna låg sakta och guppade. Jag stod längst ut på en av bryggorna och bara andades in allt. Stjänorna, månen, havet - allt.
Det var så fint helt enkelt.
Ett überromantiskt tilllfälle, så betagande att man kunnat kyssa första bästa människa som promenerat förbi. Inte en själ såg jag. Hur kan man inte vara ute en sån här kväll? tänkte jag. Hur kan man sitta innne och se på TV eller what-ever när det är så otroligt vackert ute?
Sen blev hunden less, så vi gick hem och såg på Projekt Runway i repris.

2 kommentarer:

Elina sa...

Det är sant, kaffet smakar bättre i vissa koppar. Och jo, jag har kvar båda mina med dödskallar :)

So romantic! Verkar lurt ;)

issie sa...

ang sista raderna: If you can't beat them, join them! ;)

ååh. det låter magiskt, btw. månen och det alltså. inte project runway. fast det är också rätt bra.

pöss min töss!